FDA som är den amerikanska motsvarigheten till Läkemedelsverket har nu godkänt svenska Qbtechs neuropsykologiska test vid namn QbTest. Detta test används vid utredning av personer med funktionsnedsättningen ADHD.

Testat är datorbaserat och ger ett objektivt och tillförlitligt beslutsstöd för barn, ungdomar och vuxna som utreds och behandlas för ADHD. QbTest är utvecklat i Sverige och det första i sitt slag som godkänts av FDA uppger företaget Qbtech.

Drygt 90 000 patienter har gjort ett QbTest i Europa. Det krävs en noggrann utredning för att ställa en ADHD-diagnos och i dagsläget finns inget verktyg som ensamt ger en komplett bild. Med hjälp av en klinisk utvärdering och olika skattningsskalor, som fylls i av patient och närstående, samlas subjektiv information från olika källor. QbTest är ett objektivt komplement till denna process vilket möjliggör en snabbare diagnostik till högre kvalitet både under utredningsfasen och när patienten följs över tid.

Vi är jätteglada att QbTest blivit godkänt för den amerikanska marknaden. Det är ett kvitto på att vi arbetat rätt och det ger oss nya möjligheter att nå fler kunder intresserade av att utveckla och förbättra vården för patienter med ADHD, säger Carl Reuterskiöld som är VD.

Ökad kvalitet och bättre patientdialog

Studier har visat att QbTest, i tillägg till befintliga utvärderingsmetoder, ökar kvaliteten och förkortar processen vid ADHD-utredning och behandling. Testets rapporter är enkla att förstå vilket underlättar diskussion mellan patient och kliniker avseende deras symtom och behandlingsrespons.

Läs mer här: www.qbtech.se/qbtest

Myndigheten har analyserat 43 produkter genom ett samarbete med Tullverket. Av dem betraktades 21 som läkemedel då de innehöll substanserna sibutramin, orlistat, sildenafil, fluoxetin och/eller yohimbin. I 18 av 21 produkter var innehållet av läkemedelsubstans inte deklarerat på förpackningen och ingen av produkterna i samarbetsprojektet är godkända läkemedel.

Hela 19 av de analyserade produkterna innehöll sibutramin och tre av dem innehöll dubbelt så mycket sibutramin per doseringsenhet som de godkända läkemedlen gjorde vilket är skrämmande, säger Marie Kerttu, utredare Läkemedelsverket.

Sibutramin återfanns tidigare i godkända mediciner för behandling av fetma men drogs tillbaka 2010 eftersom det fanns risk för hjärtinfarkt och stroke. Substansen ansågs heller inte lämplig för patienter med psykisk sjukdom eftersom den påverkar signalsubstanser i hjärnan.

Vid misstanke om att man fått biverkningar bör man kontakta sjukvården samt skicka in en biverkningsrapport till Läkemedelsverket.

Domstolen i staden Rennes fastslår att den nu 52-årige mannen att han drabbades av biverkningar när han ordinerades Requip 2003. Parkinson orsakar bl.a. skakningar i kroppen och ger sämre rörelseförmåga.

Brottsligheten hos vuxna personer med ADHD sjönk kraftigt under perioder då de tog läkemedel mot tillståndet jämfört med när de inte medicinerade. Det framgår av en omfattande registerstudie med över 25 000 individer gjord vid Karolinska Institutet och publicerad i NEJM (New England Journal of Medicine).

Från tidigare forskning har det framkommit att personer med ADHD löper en ökad risk att hamna i kriminalitet. Det har dock varit oklart om och hur läkemedelsbehandling mot ADHD påverkar brottsrisken. Nu har forskare från Karolinska Institutet följt över 25 000 individer med ADHD via olika befolkningsregister under 2006-2009. På så sätt har forskarna kunna undersöka kopplingen mellan läkemedelsbehandling mot ADHD och brottslighet.Studien visar på flera olika sätt att ADHD läkemedel innebär en tydligt sänkt brottslighetsrisk. Till exempel var brottsligheten lägre bland dem som fick läkemedel än bland dem som inte fick det. När individerna jämfördes med sig själva, det vill säga under perioder med och utan läkemedelsbehandling, kunde forskarna konstatera att medicinering innebar en signifikant lägre risk för brottslighet. Under läkemedelsperioderna sjönk brottsligheten med 32 procent. Att individerna jämförts med sig själva är en styrka i studien, eftersom det visar att de sambanden troligen inte beror på andra skillnader mellan dem som medicinerar och de som inte gör det.

Andra slutsatser ur studien är att sambandet mellan medicinering mot ADHD och kriminalitet ser ungefär likadant ut för män och kvinnor, och att det gäller både mindre allvarliga brott och grova brott, som våldsbrott.

Vi har visat att läkemedel mot ADHD med största sannolikhet sänker risken för brottslighet. Men det är viktigt att påpeka att de flesta läkemedelsbehandlingar innebär risk för biverkningar och därför måste risker värderas mot nytta vid varje enskild förskrivning, där den enskilde patientens hela livssituation ska vägas in, säger Henrik Larsson, docent vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

Medförfattaren Paul Lichtenstein, professor vid samma institution, håller med:

Visst är det så att man måste väga potentiella fördelar mot nackdelar vid varje förskrivning, säger han. Vi menar att man nu också måste ta hänsyn till denna troliga sänkning av risk för brottslighet i bedömningen. Man brukar säga att ungefär 30-40 procent av långtidsdömda brottslingar har ADHD. Om man kan minska deras återfallsrisk med 30 procent skulle det uppenbarligen påverka ,den totala brottsligheten i samhället.

Ungefär fem procent av alla skolbarn och hälften så många vuxna lider av ADHD, som kännetecknas av bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter och impulsivitet. Forskning har visat att ADHD är ett relativt stabilt funktionshinder och många av dem som fått diagnosen ADHD som barn uppfyller kriterierna för diagnosen även i vuxen ålder. Personer med ADHD kan bl.a. behandlas med centralstimulerande läkemedel som påverkar hjärnan, och därmed förbättrar uppmärksamhet och impulskontroll.

En läkare i Göteborg har fått sin läkarlegitimation indragen av Socialstyrelsen på grund av falska meriter. Läkaren påstod sig bland annat tidigare ha jobbat som kirurg i Rumänien, läkare i Grekland och akutkirurg i Holland

Socialstyrelsen har granskat alla journaler där läkaren jobbat och funnit läkaren ”grovt oskicklig”. Han anses i några fall ha utsatt patienter för allvarliga risker.