Åtta viktiga upptäckter inom hjärtforskningen: Hjärtrapporten 2012

Åtta viktiga upptäckter inom hjärtforskningen: Hjärtrapporten 2012

Hjärt-Lungfonden släpper idag Hjärtrapporten 2012 som visar på åtta viktiga upptäckter inom hjärtforskningen. Rapporten kan du ladda hem i slutet av denna artikel. Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och övriga världen – fyra av tio svenskar dör i hjärt-kärlsjukdom. I dag lider 1,4 miljoner svenskar av hjärt-kärlsjukdom.

Hjärtoperation – Bild CC Anna Molander, Hjärt-Lungfonden

1. Stora framsteg mot
Forskare i Malmö och Stockholm håller på att ta fram ett vaccin mot åderförfettning som kan användas för att minska risken för och . Ett första vaccin testas nu.

Samtidigt har forskare på Karolinska institutet i Stockholm identifierat orsaker till inflammationen som orsakar åderförfettningen. Dessa upptäckter kan tillsammans få stor betydelse för att kunna utveckla mer effektiva vaccin.

2. Nya läkemedelsstentar räddar liv
Genom att studera nationella kvalitetsregister har forskare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala kunnat visa att den senaste generationen av läkemedelsbelagda stentar har minskat såväl dödligheten som risk för blodproppar och återförträngning i kranskärlen.

Forskarna har också kunnat visa att överkänslighet mot och ökar risken för hjärtinfarkt och hjärtdöd.

3. Många har nytta av
En forskargrupp vid Karolinska institutet har visat att en sviktpacemaker (CRT) är kostnadseffektiv även när den ges till patienter med lindrig hjärtsvikt. Särskilt kvinnor verkar ha särskilt stor nytta av behandlingen. Forskarna har också visat att överlevnaden är god för patienter som fått en CRT.

Dessa resultat är extra viktiga eftersom det i Sverige föreligger en generell underbehandling med CRT, i synnerhet när det gäller kvinnor.

4. Specifikt protein viktigt för kärlväggen
Ett specifikt protein som går under namnet apoM är mycket viktigt för det ”goda” kolesterolet HDL:s positiva inverkan på kärlväggen. Det visar forskning vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Tack vare att forskarna nu utvecklat metoder för att renframställa HDL som innehåller apoM kan deras fortsatta forskning nu studera hur det kan skydda kärlväggen mot åderförfettning.

5. Barn med hjärtblock föds sommartid
Barn med en viss typ av hjärtblock föds oftast på sommaren och mamman är ofta äldre, visar forskning som gjorts vid Karolinska institutet. Mellan fem och tio barn drabbas årligen i Sverige redan som foster av en allvarlig hjärtrytmrubbning som kallas hjärtblock utan strukturell förändring.

Speciella antikroppar är tidigare identifierade som orsak till rytmrubbningen, men nya forskningsresultat visar att även mammans ålder och när på året hon blev gravid spelar in. Det skulle kunna bero på låga D-vitaminnivåer, vilket man kan påverka genom ökad utomhusvistelse under vintern.

6. Stora steg mot reparation av skadade hjärtan
Forskare vid Skånes universitetssjukhus i Lund har kunnat visa att om man injicerar vissa benmärgsceller i ett skadat hjärta ”smälter” dessa samman med hjärtmuskelcellerna. Upptäckten kan komma att utgöra grunden för framtida behandling av personer med genetiska hjärtmuskelsjukdomar.

Forskargruppen har vidare identifierat ytproteiner som fungerar som hjärtmuskelcellernas ”streckkod” med vilken de sorteras ut från andra celler. De har dessutom lyckats utvinna nya hjärtmuskelceller ur omprogrammerade hudceller, vilket ökar chanserna för att i framtiden kunna laga sjuka och skadade hjärtan med hjälp av hudceller från patienten.

7. Jakten på de farliga placken
Åderförfettning innebär att det bildas inlagringar i kärlväggen, så kallade plack. Om de spricker reagerar kroppen med att bilda en blodpropp. Om proppen fastnar i hjärtats kranskärl kan den orsaka en hjärtinfarkt och om den fastnar i hjärnans kärl kan den orsaka stroke.

Forskare på Skånes universitetssjukhus i Malmö försöker identifiera vilka plack som är stabila och vilka som löper risk att brista. Forskarna har även hittat samband mellan sådana plack och ett enzym som signalerar ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Andra studier undersöker nu om läkemedel som hämmar enzymet minskar risken för hjärtinfarkt och stroke. Kunskaperna kan få stor betydelse för att förstå när och hur plack bör behandlas.

8. Subtyper (undergrupper) av stroke har olika riskfaktorer och prognos
Det stora forskningsprojektet SAHLSIS vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg studerar orsakerna bakom och prognoserna för olika undergrupper av .

Preliminära resultat visar att återinsjuknande i stroke och annan hjärt-kärlsjukdom varierar kraftigt samt att en majoritet av patienterna fortfarande uppvisar sju år efter stroke. Ett av målen är att under de närmaste åren kunna generera helt ny kunskap om långsiktiga konsekvenser av stroke.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *