Läkemedelsverket går nu ut med information till kvinnor som har genomgått bröstförstoring eller bröstkonturering med Macrolane VRF20 och Macrolane VRF30.

Följande meddelar myndigheten:

Antalet klamydiafall ökade förra året jämfört med föregående år 2010. Detta konstaterar Smittskyddsinstitutet i en ny rapport. 2011 rapporterades 37 290 fall av klamydiainfektion, en ökning med 1,3 procent jämfört med 2010.

Infektionen ökar i samtliga åldersgrupper, dock utom bland ungdomar 15-19 år. Bland dessa minskade antalet fall med 6 procent bland tjejer och 13 procent bland killar.

Till regionerna med flest smittade personer per 100 000 invånare hör Gotland, Södermanland och Västmanland. Lägst ligger Kronoberg och Norrbotten.

Detta är en positiv tendens, skriver myndigheten, är att allt fler låter undersöka sig. Ökad tillgänglighet till testning via Internet tros vara förklaringen då flertalet lansting erbjuder tester.

Forskare från Rockefeller University i New York har lyckats fjärrstyra gener inuti levande djur, vilket är en föraning på något som en dag kan leda till medicinska processer där patienters gener kan bli stimulerade på befallning. I studien har forskargruppen använt sig av radiovågor för att sätta igång insulinproducerande gener i möss. Studiens resultat är nyligen publicerade i Science.

Ökade insulinnivåer och sänkta blodsockernivåer hos mössen

Redan efter 30 minuter av att mössen blivit utsatta för radiovågorna hade deras insulinnivåer ökat och deras blodsockernivåer hade också sjunkit. De amerikanska forskarna menar att resultaten skulle kunna leda till att forskare världen över kan få fler och bättre verktyg för att kunna manipulera celler från utsidan av kroppen. Forskarna påpekar dock att de inte i första hand har utvecklat metoden som ett sätt att kunna kontrollera diabetes – det finns redan idag många bra och användbara behandlingar för diabetiker som dessutom är mycket snabbare än denna metod.

Kliniska prövningar inte aktuella nu, men kanske i framtiden

Efter viss finjustering kanske också kliniska tillämpningar vore möjliga. För tillfället är det dock inte aktuellt eftersom det inte är etiskt att sätta in tumörer i människor för att göra kliniska försök, så forskarna håller på utveckla alternativa sätt. Enligt forskargruppen trodde man tidigare inte att nanoteknologi skulle kunna ha en påverkan på mediciner för människan, men forskarna har nu utökat repertoaren för vad partiklarna kan göra i levande djur.

Källa

Det har visat sig att ett läkemedel som för närvarande kallas för GRN-529 minskar flera typiska autistiska symptom hos möss. Ett forskningsteam från Pfizer Worldwide Research and Development har avlat fram autistiska möss och därefter har de injicerat GRN-529 i mössen.

I stort sett omedelbart efter att de fått medicinen uppvisade mössen färre autistiska drag än tidigare. Framförallt gäller det två huvuddrag som man ofta finner hos autister, nämligen repetitivt beteende och brister i det sociala samspelet.

Nästan på en gång efter det att mössen fått läkemedlet visade de ett mindre antal repetitiva beteenden än tidigare och var mycket bättre på det sociala samspelet än innan de fått medicinen, även om deras kommunikation och sociala samspel förstås fortfarande inte riktigt var lika som hos friska möss.

En dogm som fått omvärderas

Resultaten från studien är publicerade i Science Transnational Medicine. Forskargruppen menar att dessa nya resultat är användbara när man försöker skapa och utveckla mediciner mot autism och mot andra vanligt förekommande autistiska symptom. Experter påpekar dock att även om studier på möss kan vara användbara så ska man inte automatiskt tro att man skulle få samma resultat om man skulle testa medicinen på människor.

Autism är en utbredd sjukdom och bara i USA diagnostiseras ett barn av 88 årligen med autism eller liknande sjukdomar. Ända tills helt nyligen så har experterna trott att man inte kan behandla autism och andra liknande sjukdomar med mediciner eftersom man trott att sjukdomen funnits ända sedan fosterstadiet och legat så djupt inne i hjärnan hos de individer som drabbats av sjukdomen.

Men studien visar alltså på att även sådana fastslagna sanningar får modifieras. Kanske kommer man i framtiden att kunna skapa mediciner mot såväl autism som mot andra likartade sjukdomar.

Källa

Inlägg sponsrat av guld24

Forskare vid UCLA har utvecklat ett spel som kan diagnostisera malaria (sumpfeber) nästan lika exakt som läkare. Forskargruppen har skapat ett onlinespel där många spelare spelar tillsammans och hjälper varandra.

Spelet går ut på att spelarna ska hjälpa läkare från utvalda delar av världen genom att snabba på den långsamma processen att särskilja malariainfekterade röda blodceller från friska blodceller.

Malaria – en utbredd sjukdom

Forskarna hoppas att spelets användare kan vara till hjälp exempelvis i områden i Afrika där malaria står för närmare 20 procent av all dödlighet bland barn. Det är omkring 210 miljoner människor världen över som drabbas av Malaria årligen och omkring 40 procent av alla sjukhusbesök i Afrika beror på grund av just malaria. En snabbare diagnosmetod är därför synnerligen välkommen.

Revolutionerande metod

Vanligtvis diagnosticeras malaria genom att en erfaren patolog tittar på blodprov i ett vanligt mikroskop. Processen är väldigt tidskrävande och i de länder som läkarna har ett stort antal Malariapatienter samtidigt som de har små resurser kan processen till och med kännas övermäktig.

Ett problem är också risken för falskt negativ, nämligen att patienter som inte har sjukdomen ändå får en malariadiagnos. Detta innebär i sin tur onödiga och kostsamma behandlingar och sjukhusvistelser. Det nya spelet som forskarna tagit fram anses vara en revolutionerande metod som kan snabba på processen att diagnostisera malaria och därigenom spara såväl tid som pengar.

Än så länge är det mestadels frivilliga studenter från UCLA som har provat spelet och de har visat sig kunna fastställa Malaria med en säkerhet som närapå är identisk med erfarna patologer. Dataspelet är gratis att spela och kan spelas på alla datorer och även på mobiltelefoner. Det kan bli spelat av alla människor, inklusive barn, påpekar också forskarna.

Via TV4 Play hittade vi följande inslag: 21-åriga Josefin Rosmark var bara 16 år när hon fick en blodpropp på grund av sina p-piller. Än i dag lider hon av smärtor från sitt svullna ben. Gynekologen Viveca Odlind berättar mer om pillernas baksidor.

Se inslaget här:

Premalex blir det första läkemedlet som har godkänts av Läkemedelsverket för behandling av den svårare formen av premenstruellt syndrom (PMS), kallad premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS). Nu är det också det första och enda som omfattas av högkostnadsskyddet.

Myndigheten Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har beslutat att Premalex (escitalopram) ska ingå i högkostnadsskyddet från och med 2012-05-04.  Läkemedlet godkändes november 2010 för försäljning i Sverige och har funnits tillgängligt på apotek sedan augusti 2011.

Elias Eriksson, professor i farmakologi vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg säger:

Till skillnad från den lindrigare variant av PMS som många kvinnor erfar, men inte uppfattar som något större bekymmer, så är premenstruellt dysforiskt syndrom ett tillstånd som orsakar stort lidande och påtagligt nedsatt livskvalitet. Det måste därför ses som mycket glädjande att det i Sverige äntligen finns en effektiv, godkänd och rabatterad läkemedelsbehandling att erbjuda dessa patienter.

Enligt en ny granskning genomförd av Ian Milsom, professor gynekologi och obstetrik så kan var tredje kvinna som drabbats av blodpropp på grund av p-piller få fel diagnos.

Årligen så inträffar flertalet fall där svenskar drabbas av blodpropp och där den misstänkta orsaken är p-piller.

Milsom granskar årligen flera av dessa fall och konstaterar nu att många av de drabbade tvingats söka vård flera gånger innan de fått rätt diagnos.

Tyvärr ser vi detta för ofta och det är därför vi reagerar. Jag har nu tittat på de 100 senaste fallen och sett att ungefär 30 procent fått en fördröjd diagnos, säger Milsom till GP.

Flertalet av de som drabbas av blodpropp på grund av p-piller är unga eftersom risken är störst under det första året. I Västsverige har flera kvinnor i 20-årsåldern fått en fördröjd diagnos.

Facebook här nu infört en ny inställning som gör att du kan visa om du donerar dina organ eller ej. Ännu är denna nya inställning enbart aktiv i USA. Du gör helt enkelt en ny statusuppdatering i din timeline (tidslinje) där du berättar att du nu är organdonator, du kan även klicka på en länk för att gå till rätt instans (i USA) för att skriva upp dig officiellt som organdonator också.

Så klart så går det även att ställa in vem som får se detta.

Här kan du se en video:

Andra som bloggat om detta: Feber

Effekten av nya läkemedel kan testas med hjälp av nya bildanalysverktyg utvecklade av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med Broad Institute of Harvard och MIT. De har haft en 1 mm lång mask till hjälp. Forskargruppens rapport är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Methods.

C. elegans

Bildanalysmetoden är användbar men begränsad

Numera är det många nya potentiella läkemedelsmolekyler som testas på celler som är hanterade av robotar. Cellerna odlas i ett storskaligt format och fotograferas genom ett mikroskop.

Därefter analyseras effekten av läkemedlet med hjälp av digital bildanalys. Än så länge är dock metoden begränsad eftersom många sjukdomar inkluderar komplexa system av celler och organ som inte går att studera på cellnivå.

Maskar till hjälp vid utvecklingen av nya läkemedel

Den 1 mm långa masken C. elegans var först med att få sin arvsmassa kartlagd och därför används masken av tusentals forskare runt om i världen vid studerandet av komplexa biologiska processer. Denna mask insjuknar också i många av de infektionssjukdomar som vi människor drabbas av och därför används den som en modell för behandling av sjuka människor.

Masken kan hanteras med samma robotik som används för celler men det krävs nya bildanalysmetoder för att kunna mäta effekten av olika läkemedel på maskarna.

Bildanalys effektivt sätt

När forskarna testar potentiella läkemedel på infekterade maskar så används bildanalys för att hitta de maskar som återhämtat sig från infektionen. Därigenom kan forskarna identifiera de kemiska molekyler som är relevanta att studera noggrannare vid människans infektioner. Ett typiskt experiment resulterar i omkring 100 000 bilder.

Skulle man analysera alla dessa bilder för hand skulle det ta minst ett år. Med modern bildanalys kan man göra det på bara några timmar.

Forskare vid Karolinska Institutet har lyckats ta reda på hur hudens yttersta lager, hornlagret, ser ut och fungerar på molekylnivå. Det yttersta lagret av huden är ett vattentätt barriärskikt och nu har forskargruppen lyckats strukturbestämma detta barriärskikt, vilket öppnar för såväl möjlighet till att ge läkemedel genom huden som för möjligheter att bättre kunna förstå olika hudsjukdomar.

Forskningsgenombrott som banar väg

Det nya forskningsgenombrottet banar väg för att brett kunna ge läkemedel via huden istället för genom tabletter eller sprutor. Det finns många fördelar med att kunna ge läkemedel genom huden, som att läkemedel på detta sätt kan ges jämnt över tiden istället för stötvis. Dessutom behöver inte heller läkemedlet passera via levern, som ju är fallet när läkemedel tas i tablettform, vilket minskar risken för biverkningar.

Forskargruppen kommer nu att konstruera datorsimuleringar där de kan pröva sig fram för att få reda på vilka substanser som behöver tillsättas till olika läkemedel för att de ska kunna ges via huden. Forskarnas förhoppning är att man på sikt ska kunna få vanliga läkemedel som antibiotika och insulin direkt via huden.

Huden - Bild CC Flickr @HoskingIndustries

Ökad förståelse för hudsjukdomar

En annan sak som gör forskningsgruppens upptäckt så intressant är att upptäckten banar väg till ökad förståelse för hudsjukdomar, vilket i sin tur är en förutsättning för utvecklingen av nya och bättre behandlingar. Den största andelen av hudens sjukdomar yttrar sig på något sätt genom en störd funktion i hudens skyddsbarriär. Nu vill forskarna gå vidare och använda sig av sin metod till vidare studier. Forskningsgruppen har ägnat 20 år åt att öka hudbarriärens gåta och nu tror man alltså att hudens gåta är löst.

Källa

Cushings sjukdom är en ovanlig, svår och allvarlig sjukdom – om den inte behandlas. Signifor är ett nytt läkemedlet från Novartis som visats ge snabb och beständig förbättring hos patienter med denna diagnos. EU har nu beslutat att godkänna läkemedlet Signifor för behandling av Cushings sjukdom.

Novartis

Cushings sjukdom drabbar mellan 20 och 25 personer per år i Sverige. Sjukdomen orsakas av överproduktion av hormonet kortisol vilket beror på en godartad tumör i hypofysen. Patienter som lever med förhöjda kortisolvärden under lång tid löper ökad risk för hjärt-kärlkomplikationer såsom högt blodtryck, högt kolesterol och bukfetma, men också försämrad glukostolerans som är ett förstadium till typ 2-diabetes.

Hittills har det saknats godkända läkemedel för denna sjukdom. Den vanligaste behandlingen är att operera bort den hypofystumör som i de flesta fall orsakar sjukdomen. Men alla är inte hjälpta av operation och en del patienter bedöms inte kunna opereras. Det är för behandling av dessa patienter som EU-kommissionen nu godkänner Signifor. Godkännandet baseras på Pasport-Cushings, den mest omfattande fas III-studien om Cushings sjukdom som hittills genomförts.

De flesta patienter med Cushings sjukdom botas av operation. För dem som inte botats och i de fall där operation inte är aktuell, är det välkommet att det nu godkänts ett läkemedel för denna ovanliga sjukdom.

Säger Anna-Lena Hulting professor i endokrinlogi vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna.

Om Signifor
Signifor (pasireotide) är en så kallad somatostatinanalog och liknar det kroppsegna hormonet somatostatin. Detta hormon kontrollerar aktiviteten i hypofysen och signalerar till binjurarna att dessa ska producera ”stresshormonet” kortisol hos friska personer. Hos sjuka personer har kontroll­mekanismen satts ur spel, vilket leder till en överproduktion av kortisol.

Signifor binder till fem undertyper av somatostatinreceptorer vilket hämmar tillväxt och spridning av tumören i hypofysen, stimulerar apoptos (programmerad celldöd) samt reglerar hormonutsöndring. Signifor uppvisar en avsevärt högre affinitet (bindningsstyrka) till somatostatinreceptor 1, 3 och 5 än tidigare tillgängliga somatostatinanaloger.

Signifor är ett särläkemedel som även studeras som potentiell behandling av akromegali (onormal kroppslig tillväxt på grund av för mycket tillväxthormon) och neuroendokrina tumörer (hormonproducerande tumörer).

Om studien bakom EU-godkännandet
I den hittills mest omfattande fas III-studien om Cushings sjukdom, Pasport-Cushings, deltog 162 patienter från 18 länder som behandlades med Signifor. Målet med studien var att uppnå normala nivåer av fritt kortisol i urinen, efter sex månader. Vid studiens slut hade drygt 26 procent av dem som fått en högre dos (900 mikrogram två gånger om dagen) nått målet, mot 14,6 procent av dem som fått en lägre dos (600 mikrogram två gånger om dagen). Efter tolv månader var siffrorna 25 procent respektive 13,4 procent. Mediansänkningen av fritt kortisol i urinen i de båda dosgrupperna var 47,9 procent efter sex månaders behandling med Signifor.

Forskare vid Sahlgrenska akademin har utvecklat ett nytt läkemedel, Exenatid, som har visat sig att effektivt minska suget efter mat. Man har framgångsrikt testat läkemedlet på råttor som efter behandling slutade längta efter såväl choklad som andra livsmedel. Resultatet från studien är publicerad i tidskriften Journal of Neuroscience.

Gilaödlans saliv minskar matsug

Läkemedlet är en syntetisk version av ett naturligt ämne som kallas för exendin-4. Detta hämtas från en tämligen ovanlig källa, nämligen saliven från Gilaödlan, Nordamerikas största ödla. Redan nu har också ett ökat antal patienter som lider av typ 2-diabetes erbjudits det nya läkemedlet eftersom man tror att läkemedlet kan hjälpa dem att kontrollera blodsockret.

Betydande konsekvenser

Matsug är kopplat till samma mekanismer i hjärnan som styr andra beroendeframkallande läkemedel. Forskargruppen har nu sett att exendin-4 påverkar dessa belönings- och motivationsområden i hjärnan och det reducerar också dessa behovsmekanismer. Resultatet blir att suget efter mat och godis minskar. Forskarnas resultat kan ge betydande konsekvenser. Det kan exempelvis hjälpa personer med fetma att ta kontroll över sin vikt. Det ger också hopp om nya metoder för att behandla ätstörningar och tvångsmässigt överätande. Forskarna hoppas också att exendin-4 kan användas för att minska suget efter alkohol, då det ju är samma områden i hjärnan som är involverade vid såväl matsug som alkoholsug.

Källa

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) (tidigare Läkemedelsförmånsnämnden) har nu släppt rapporten för 2012 års översyn av apotekens handelsmarginal. Handelsmarginalen utgör skillnaden mellan apotekens inköps- och försäljningspris på läkemedel och andra varor som ingår i läkemedelsförmånerna. Handelsmarginalen står för en stor del av apotekens intäkter.

TLV:s uppdrag är att säkerställa att handelsmarginalen bidrar till att reformens mål för den omreglerade apoteksmarknaden kan uppfyllas. Målen är ökad tillgänglighet till läkemedel, bättre  service och tjänsteutbud, låga läkemedelskostnader, kompetens och säkerhet i läkemedelsförsörjningen och att ta tillvara på apotekens bidrag till förbättrad läkemedelsanvändning.

Myndighetens övergripande målsättning är att få ut mesta möjliga hälsa för de skattepengar som går till läkemedel, tandvård och apotek.

Här kan du ladda hem rapporten i sin helhet:

• 2012 års översyn av apotekens handelsmarginal – En samlad bedömning av ersättningen till apoteksmarknaden (pdf)

Slutrapport, April 2012.

En kvinna på 36-år med missbruksproblem köpte vid 88 tillfällen tabletter och fentanylplåster av sin övervakare.

Narkotikaklassade läkemedlet Subutex är nu vanligare än heroin. Preparatet som är ett läkemedel som skrivs ut i behandlingsprogram för narkomaner – tillverkas i illegala fabriker och importeras till Sverige.

Om man tittar på heroinet har ju det minskat i omfattning, inte bara i vårat län utan i hela Sverige. Däremot de som tidigare missbrukade heroin har gått över till andra preparat, säger Hans Björner vid polisen.

Subutex

De andra preparat Hans Björnern säger det är de som sjukvården skriver ut för vård av missbrukare, vanligen Subutex och Metadon. De tar bort suget efter drogen, men saknar den kick som till exempel morfin och heroin har.

Om man säger olaglig försäljning av det, alltså det som inte går genom sjukvården, det förekommer i stor omfattning, menar Hans Björner. Men sen ursprunget på preparatet det varierar ju kraftigt. Det förekommer att patienter i behandlingsprogram säljer delar av sina doser, det vet vi. Men den allra största delen den kommer från illegala fabriker som framställer kopior av till exempel Subutex, säger Hans Björner.

I andra delar av världen används hälsoappar frekvent. I exempelvis England och Spanien uppmanas patienter att genomföra dagliga mätningar av sitt hälsotillstånd med hjälp av mobilappar och sedan skickas resultaten till ett centralt datasystem. Utvecklingen av appar inom sjukvården ökar i många länder och hälsoapparna är här för att stanna. De har många fördelar, som att patienterna blir mer delaktiga i sin vård och dessutom sparas pengar in inom vården.

Svenskar är dåliga på att använda hälsoappar

I Sverige ligger vi dock ännu en bit efter många andra länder. Här finns ännu inte ens ett gemensamt journalsystem. Mobilappar är inte heller något som används särskilt frekvent inom vården ännu. Däremot används mobilappar inom en rad andra områden. Vi svenskar har vant oss vid att exempelvis använda appar när vi håller koll på nyhetsuppdateringar, följer våra vänners förehavanden, kollar busstabellen eller får tips på vad vi ska äta till middag. Men när det gäller sjukvård borde vi alltså använda mobilen mer.

Apparnas möjligheter är oändliga

Utvecklingen av appar inom sjuk- och hälsovården pågår för fullt så det är bara att hoppa på tåget. Till exempel kan man redan nu använda appar till att hantera långsiktiga sjukdomar, hjälpa människor att hitta sjukvårdstjänster via en karta, få praktisk information om att äta hälsosamt och träna regelbundet samt spåra och övervaka exempelvis blodtryck.

Diabetikerpatienter kan få påminnelser om att kontrollera sitt blodsocker och ta sin medicin. Det finns också appar där patienter kan ha samråd med kliniska team online. Genom att ta tillvara apparnas möjligheter behöver vi inte längre träffa läkare för varje ärende utan många ärenden kan skötas direkt hemifrån via mobiltelefonen, vilket spar såväl tid som pengar för såväl patienter som vården.

Källa:

https://www.gp.se/nyheter/debatt/1.917405-halso-appar-kan-ge-farre-sjukhusbesok

En mindre kinesisk studie visar att internetberoende kan påverka hjärnan. Studien är publicerad på sajten Plos One, vilket är en hemsida där olika forskare kan läsa och kommentera varandras forskningsrapporter.

Förändringar i hjärnan hos de nätberoende

I studien deltog 18 internetberoende personer. Försökspersonerna ägnade i genomsnitt tio timmar per dag till att surfa på nätet. Resultatet från studien visade att de personer som blivit beroende av att vara uppkopplade på internet under en lång tid fick förändringar på hjärnan. Bland annat så visade det sig att massan grå substans minskade.

Internetberoende är ett växande problem

Forskargruppen hävdar att internetberoende är ett problem som blir allt större. De hänvisar exempelvis till en annan kinesisk studie där man sett att 14 procent av de kinesiska ungdomarna kan diagnosticeras som nätberoende. I Kina omfattar detta omkring 24 miljoner ungdomar. Om man är internetberoende medför det ofta problem i det dagliga livet.

Många nätberoende uppvisar exempelvis sämre studieresultat och minskad arbetsförmåga. Det är också vanligt att internetberoende mår sämre rent psykiskt jämfört med de som inte är beroende av Internet. I tidigare studier har man också sett att förmågan att välja bort irrelevant information när det gäller att fatta olika typer av beslut var sämre hos internetberoende än hos en kontrollgrupp. Än så länge finns det ingen standardiserad behandling för nätberoende personer, men mer kunskap om internetberoende öppnar förstås för utvecklingen av behandlingar i framtiden.

Källa:

http://www.dn.se/nyheter/varlden/natberoende-kan-paverka-hjarnan

Enligt en ny irländsk utredning gällande sambandet mellan narkolepsi och Pandemrix som Läkemedelsverket har fått ta del av visar på en 13-faldig ökad risk av narkolepsi hos barn och ungdomar som vaccinerats med Pandemrix vilket motsvarar cirka fem fall narkolepsi per 100 000 vaccinerade barn och ungdomar.

Den irländska undersökningen täcker perioden april 2009 till december 2011. Undersökningen har dock  ännu ej granskats i detalj av läkemedelsmyndigheterna, men data förefaller styrka tidigare undersökningar från Finland och Sverige.